Rapport från 10 tusen meters höjd.

Just nu sitter vi på planet ifrån Amsterdam. Jag skall försöka sammanfatta dom senaste dagarna. Lördagen började med flyttstädning, Som tur var så hade jag hjälp av två professionella städare. Pirjo och Reima, som vet hur man gör. Dom högg in på varsin toa och jag tog köket. Efter ett par timmar dök även mina föräldrar upp som hjälpte till med kök och fönster. Vi gjorde klart allt utom fönstren och golven, det kommer mina stackars föräldrar att få fixa senare.
På lördagen var det även dags för Ericssons fest på Knaust hotell. Eija kom till hotellet vårat och var barnvakt. Tuija och jag klädde upp oss och gick till Knaust. Där var det fullt med Ericsson antställda med sina respektive. Det bjöds på champagne som välkomst drink med lite olika smarriga tilltugg. Tuija och jag blev nedösta med frågor om Kanada resan. Efter ett bra tag så var det dags att sitta ned. Det ververades en väldigt god meny. Till förrätt blev det hängtorkat ankbröst med någon spännande brödbit som visade sig innehålla blåmögelost. Det smakade mycket bättre än det låter. Till varmrätt blev det Helstekt lammfile med potatis, sparris och rödvinssås. Grymt gott. Efterrätten bestod av vitchoklads cheesecake, och som avslutning kaffe med congac. Till maten serverades ett rött vin som jag inte minns namnet på men det var väldigt gott. Det enda jag har att klaga på är att det tog en väldigt lång tid. Kaffet severades 22.30. Dom var helt enkelt för få som serverade. Dessutom var det alldeles för trångt för att det skulle kunna bli någon rikig fest. Vi gav upp vid halv tolv och gick till hotellet. Jag fick i alla fall en öl i hotellbaren innan vi gick upp till rummet och väckte Eija. En trevlig sak som hände under kvällen var att Ericsson passade på att belöna några av sina jubilarier, Jag och fem till har jobbat i över tio år hos Ericsson. Som tack fick vi varsin blombukett och varsin mobiltelefon. En SonyEricsson W890i.
På söndagen var det träff på norra berget med ett antal av dom familjer som Tuija lärt känna när Lukas var liten. Det var väldigt blåsigt och kallt men vi trotsade vädret och grillade korv ändå. Det blev en trevlig tillställning. Efter det åkte vi till hotellet och fikade med Pirjo och hennes dotter Isabella. Pirjo blev lite ledsen över att vi skall åka så honfällde en tår. Lukas fick oss att skratta med kommentaren "sluta böla, Pirjo". Det känns faktiskt lite vemodigt att säga hejdå till alla. Vi åt middag hemma hos mina föräldrar och när vi skulle åka därifrån blev det mera tårar. Eija var med på middagen och skjutsade Elin och Simon till hotellet. När vi skulle lämna henne kom det ännu mera tårar. Andreas och Sussanne ville komma och ta en sista fika på hotellet efter att vi ätit, vilket naturligtvis hade varigt trevligt men vi tackade nej för vi kännde oss lite stressade. Vi var tillbaka på hotellet vi halv åtta och snabbade oss att ducha och lägga barnen. Sedan kom det jag fruktat hela veckan, att packa ned all denna packning i dessa små väskor. Vi packade och packade och konstatrerade till slut att det faktiskt gick. Vi hade ju uppgraderat två av väskorna till större väskor, och en stor del av packningen var diverse barnkläder och annat som Tuija hade gett bort under veckan. Klockan elva var vi klar.
Klockan fyra klev vi upp. 04.30 serverades frukost, vi hade sagt till om det i förväg. Klockan fem kom taxin och hämtade oss. Taxichauffören såg lite chockad ut när vi släpade fram sex stora resväskor, två barnvagnar och ett antal mindre handbagage väskor. Efter lite pulande så gick det faktiskt in. Tyvärr konstaterade jag när vi kom fram till Sundsvalls flygplats, att jag hade glömt min kudde på hotellrummet. Jag hade tagit med mig min tempurkudde, som jag fått av Tuija i julklapp. En sådan kostar ca 800kr så den vill jag ha kvar. Farsan fick åka och hämta den på hotellet.