Flytta hem igen

Jag tror dom flesta där hemma i Sverige känner till det redan men jag tänkte ändå skriva ett inlägg om det. Vi har bestämmt oss för att flytta hem tidigare än beräknat. När vi flyttade hit så skrev jag på ett kontrakt med Ericsson på två år men som planen ser ut just nu så flyttar vi hem i början på december i år. Ca 10 månader kortare än planerat.
Orsakerna är flera. Tuija började klaga redan i våras på att hon inte trivdes här och jag hade ingen som helst förståelse för hennes åsikter. Jag trivdes som fisken i vattnet. Så det blev många långa diskussioner om detta, och tjurig finne som hon så ger hon sig inte. En kanske ännu större orsak är naturligtvis att det var runt den här tiden som Ludvigs hälsotillstånd försämrades avsevärt, och det är klart att det är inte roligt att springa med sitt barn på akuten i ett främmande land och prata ett främmande språk. Särskillt inte när man får höra att det hela kan vidareutveckla sig till mycket värre sjukdomar.
När jag hade förstått att hon menade allvar och dessutom fått lite sympati för hennes åsikter så ställdes jag inför ett antal problem. Först och främst så har vi kontraktet med Ericsson. Det kan bara brytas med sex månaders uppsägningstid. Sedan hade jag även två års kontrakt på lägenheten och dessutom hade jag leasat en bil på två år. Att bryta kontrakt i förtid är inte lätt och kan bli väldigt dyrt om man har otur. Jag gruvade mig länge innan jag till slut bestämde mig för att det var dags.
Tuija hade gått med på att stanna som sex månader som uppsägningen med Ericsson krävde, så redan i juni månad så gick jag till chefen och berättade hur det låg till. Han hade full förståelse för min situation och sade att det är inga problem. Nästa problem var hyreskontraktet. Vi hade i och för sig lagt till en klausul i hyreskontraktet som sade att efter första året så kan kontraktet brytas med tre månaders varsel. Men det skulle innebära att vi måste stanna till första februari. Jag trampade över till hyresvärden en eftermiddag och informerade om min situation. Han blev inte speciellt glad. Han hade en viss förståelse för situationen men tyckte ändå att jag skulle betala ett antal månadshyror extra som straff för att jag bryter kontraktet. Vi bestämde inget den eftermiddagen men inte så långt efter det så började han köra visningar på våran lägenhet. Detta var i Augusti när jag var ensam här. Efter fyra visningar så blev det napp. Det var en japansk familj som ville flytta in så fort som möjligt, så hyresvärden undrade hur snabbt vi kunde tänka oss att flytta ut, det blev 1 november eftersom jag måste jobba kvar till 1 december men sista månaden kan vi bo på hotel. Våran hyresvärd har sagt att vi inte behöver oroa oss för hyran eftersom han har hittat nya hyresgäster. Ett problem mindre.
Då var det bara bilen kvar. Här fanns det två alternativ: 1: hitta någon som är beredd att ta över leasing kontratet. 2: köpa loss bilen och ta med den hem. Att köpa loss bilen skulle kosta ca 140000kr plus närmare 20000kr för att frakta hem den. Det ville jag gärna undvika. Så det gällde att hitta någon som var beredd att ta över leasingen. Vilket jag trodde skulle bli en svår uppgift. Jag testade att annonsera ut den på diverse gratis ställen, men det gav inget resultat. Till slut bestämde jag mig för att betala den höga avgiften som Leasebusters kräver för att lägga ut en annons. (295$+skatt d.v.s. över 2000kr). Trots den höga avgiften så måste jag nog säga att det var värt pengarna. Jag fick ett svar samma dag som annonsen lades ut. Eftersom jag var så angelägen om att bli av med bilen så accepterade jag det första budet. Det skulle jag naturligtvis inte ha gjort. Tre dagar senare var det fem personer som var intresserade. Efter första veckan tappade jag räkningen. Någonstans runt 15 personer. Hade jag vetat att det skulle vara ett sånt intresse för min bil så hade jag nog agerat lite annorlunda. Vissa är t.o.m. beredda att betala mig pengar för att få ta över mitt leasingavtal. Min kontaktperson på leasebusters förklarade det hela med att jag dels har en attraktiv bil med ett bra avtal, men dessutom så har Chrysler slutat att leasa ut sina bilar vilket har skapat en större efterfrågan än tillgång på denna typ av leasingavtal.
Så om allt går som planerat så skall vi försöka klara oss i sex veckor utan bil. Jag tänkte ta buss+tunnelbana till jobbet och när vi flyttar ifrån lägenheten till hotellet så får vi en hyrbil i fyra veckor.
Här är en bild på Lukas (och Ludvig i vagnen) framför favoritbutiken i vårat kvarter: