Sista kvällen i Montreal

I morgon flyger vi hem. Det har blivit mycket "sista" dom senaste dagarna. I torsdags var det min sista arbetsdag hos Ericsson. jag har jobbat nästan 12 år hos Ericsson, så det känns lite tråkigt. Ericsson har varit en mycket bra arbetsgivare. Så fr.o.m. nu så är jag officiellt arbetslös. Jag tror inte det blir speciellt länge dock. Jag har kontaktat några företag i Sundsvall och alla säger att dom tänker anställa och att jag är välkommen på intervju, så jag tror inte det blir något problem att hitta ett nytt jobb. Här är en bild på mig och Lukas framför Ericsson vattencistern som står intill kontoret.

I torsdags var även Lukas sista dag på sitt dagis. Det firades med presenter till Penka, Lukas dagisfröken, och Mariska, Lukas favorit kompis på dagiset. Lukas fick flera presenter av dom andra. Mariska som är ett år äldre än Lukas hade svårt att hålla tårarna borta, hon tyckte att vi skulle komma och hälsa på när hon fyller år senare i december.
Även om det var ett trevligt möte med alla barnen på dagiset så fick det en otrevlig konsekvens. Lukas åkte på magsjuka, han spydde hela natten. Dagen efter fick vi veta att alla barn utom ett på dagiset hade åkt på samma sak. Idag trodde vi att allt var över men när vi gick på stan så fick plötsligt Ludde en attack och började spy i barnvagnen. Han har spytt några gånger till men nu sover han i alla fall. Vi får väl se om Tuija och jag också drabbas. Antagligen kommer det lagom till vi skall kliva på planet.
Här är en bild på busarna bara en timme innan Luddes attack.

Så kommer jag att sakna Montreal? Ja, det är ingen tvekan om det. Vissa saker är bättre här men det finns även saker som är sämre. Jag kommer att sakna alla festivaler som sker under sommaren, och alla föreställningar och shower som går i dom stora arenorna. Jag kommer att sakna vädret, värmen på sommaren, den höga luftfuktigheten, och skillnaden när det gäller dagsljus under vinterhalvåret. Jag kommer att sakna artigtheten hos människorna, det är lite svårt att beskriva, men människorna här är verkligen artigare än vi svenskar, dom hälsar, ber om ursäkt, sträcker ut en hjälpande hand och visar hänsyn på ett annat sätt än svenskarna. Jag kommer även att sakna tillgången till alkohol, här i Quebec kan man gå till närmaste snabbköp och köpa en flaska vin eller en karta starköl. Här är en bild på mina favorit öl, ett märke som heter Unibroue, tillverkade här i Quebec.